Tillbaka till Förstasidan
Till Ingemars sida
Om Lyck-Anders som person
En polska och en vallåt finns uppteckande, båda är naturligtvis folkmusik, de är upptecknade efter Anders Lyckén, känd i Hammerdalstrakten i Jamtland, (just så stavas Jämtland på Jamska/Jämtska), som spelmannen Lyck-Anders. Lyck-Anders var min Farfars Farbror. Så här står det om honom i boken Svenska Låtar, Jämtland och Härjedalen II, sidan 42, (samlade av Nils Andersson och Olof Andersson). Utgiven på Gidlunds Förlag, Samfundet för visforskning ISBN 91-7021-205-8 (Först utgiven 1927):
ANDERS LYCKÉN
HAMMERDAL
"FÖLJANDE TVENNE LÅTAR ÄRO UPPTECKNADE ÅR 1923 av Olof Andersson efter en gammal spelman vid namn Anders Lyckén i Hammerdal. Han var född 1840 och var nu på grund av hög ålder och styva fingrar i det närmaste oförmögen att spela. Dessa låtar voro nu de enda han kunde påminna sig."
Den första låten som omskrivs har beteckningen "505. Vallåt", det är den du kan höra i bakgrunden, om du har ett MIDI kapabelt ljudkort, och om din Web-browser stödjer detta.Under notskriften står följande korta text:
"" Lyckén har lärt vallåten i ungdomen, då han gick vall i skogen."
För dom som inte känner till vad en vallåt är vill jag passa på att nämna att det var små strofer som sjöngs, vad jag känner till, bara av kvinnor på fäbodvallar, eller av barn som vallade kor och getter i skogen. Detta skedde nästa uteslutande utan ackompanjemang, d v s "a capella". Det sjöngs med en slags gäll/facett-röst, för att höras lång väg genom skogen och till andra fäbodar och dylikt.
Detta sätt att sjunga och/eller locka på kreaturen har olika beteckningar dialektalt men kallas i min mors hemsocken, Fjällsjö, för keûk. [ibland skrivet söm "kök" men inte med uttalet "tj" utan "k" som i "klar". I några dialekter kallas det också för att "kula"].
Vad jag och familjen i övrigt känner till finns vallåten inte utgiven på skiva eller kasett.
Den andra låten betecknas "506. Polska", och har inga kommentarer i samband med upptecknandet, eller i boken. I familjen kallar vi den Lyck-Anders Polska".
Denna polska är enligt uppgift från person i "Gåxsjö och Strömsunds spelmanslag" en av de mer populära polskorna från Jämtland. Och om jag kommer ihåg hans kommentar: "Efter Jämtländsk Brudmarsch och några av Lapp-Nils polskor den mest populära!" Detta till trots fanns det tills år 2003 bara en inspelning, på kasett: "Låtar från norra Jämtland", inspelad av "Gåxsjö och Strömsunds spelmanslag", och utgiven 1985. Låten är nummer 5 på sidan 2.

År 2003 utkom den dock på CD med Axel Herjö & Karin Herjö (far resp. dotter) på "Låtar för fioler II - Härjedalen Jämtland" beteckning AHCD2 från:
Den syntetiserade MIDI-version som är bakgrundsmusik på denna sida är ett arrangemang med en ditlagd andrastämma enligt Artur Nestler.
Arrangemanget finns publiserat på sidan 10, låt nummer 6 i:
Spelmanslåtar från Jämtland-Härjedalen
Urval och sättning
för två fioler
av
Artur Nestler
Häfte I
Copyright 1970 AB Carl Gehrmans Musikförlag, Stockholm
Tillbaka till Förstasidan
Till Ingemars sida
Om Lyck-Anders som person
Axel Herjö Musik
Den mycket vackra och oerhört välspelade version som Axel och Karin spelat in är bygger dock på ett helt annat arangemang, av Göthe Wahlén.